Bländhet nationaldag

Jag har firat min alldeles egna Nationaldag,denna den 6 juni 2008.
Nationen verkar ännu ljusår från di gutter og piker som firar den 17 maj
i grannlandet Norge.
Observera; Ingen fest hos våra västra grannar är större än att blott få nype sig i
näsan,örat.armen eller kanske rentav rompa:

Vi är frie! Vi är icke styrde fra Stockholm.

På Karlstads torg,residenset i vårt Värmland, där det brutna svärdet av kvinna lyfts mot himlen med freden och rättvisans budskap--en stark symbolik och bara 80 meter frå statyn undertecknades unionens upplösning. Jag fotade detta med min lilla Sony Ericsson 550 K för en tid sedan,då jag promenerade runt i staden , som gav mig genombrottet som sportjournalist i Nya Wermlands-Tidningen. Det är kappt så att NWT-ägarna Lars och Staffan Ander minns hur jag som 21-åring värvades till jätten Dagens Nyheter i Stockholm;
Faktikst enda gången legendaren Rudolf "R;et" Eklöw hade rapporter från talangscouter - de var flera! - och som sportens hövding/manager gav ett konket bud i brev, som jag senationellt hittade i en dammig kartong uppe på vinden här i hemmet Jâle i Upplanda-Edeby.Signerades december 1963 (45 år sedan).

Sista brevet från R;et har jag också sparat; Han har passerat de 80,lyfter på stråhatten,det sneda leendet under Sittting bullnäsan och de gamla ögonen är barnets; sittande med kapat ben ("Spiran är kapad!", var hans kommentar då operationen hade genomförts och om jag inte missminner mig så stod rubriken på Expressens sistasida.
"Grattis för h-e! R:et har skrivit med en äkta bläckpenna...Då ät brevet viktigt.
Det var hans sätt att hylla min utnämning till vikarierande USA-korrespondent 1985.
Jag hade visat baksladdrarna, som bara en kort stund fick yvas över att jag gjorde bort mig då jag revolterade mot det mesta vid fotbolls-VM i Argentina 1978; Jag fogade mig inte.
Kanske gick jag över gränsen, men tillfället var noga valt: juntans Argentina. Bland de likviderade svenska tonårsmartyren Dagmar Hagelin. Idrottens nollengagemang kom i öppen dager; Turligt nådde Sverige inte fram; Många kollapsade - som i Mexiko 1970.

Men 1978 var ögonblicket då jag hade satsat fru och mina älskade barn i sportreferatens pseudoshow. Jag var med rätta en ensam man med många tankar.

Ja ska berätta om det där och en hel del därtill i en kommande bokverk;
"Gråt inte mer, Argentina!"
En sportjournalists memoarer och ganska mycket mer än det.

Men vi får inte tappa bort Nationaldagen och framtiden! Jösses ----Selma Lagerlöf 150 var temat i sagolika Sunne där Kolsnäs, husvagnar, dansbandsfylla och vattenåkbana (konkurs men kom igen, business as usual!) verkar stå för ruljangsen.Marja och jag har i sex år tack vare ägarinnan/vännen CARINA AXELSSON haft obruten visning av vår konst i Broby Gästgivaregård.

Jag får i höst ta en egen diskussion med Carina om samarbetets framtid.
Marja visade sin Selmakorridor på plan 2. Jag var för fösta gången inte med mina barn. Tavlorna klarade sig säkert.
Jag säljer helst inte en enda än på något år; Jag vill ha en retrospektiv om låt oss säga 5 (fem) år från nu, d v s 2013 och det skall bli min största upplevelse som konstnär.

Thorwald