du vill inte
ta ordet änglar i din mun
du älskar att kallas Ni
i förnekelsens hånskratt
bubblar dina svängdörrar
utan att du minns
varifrån du kom;
bara att din mor behöll
slängkappan på
herrens tukt och förmaningar
ett pansar
klingande champagneglas
handslipat;
askungens vrå
var också ditt hem
tills klockorna klämtade
och slängkappan drog en nit
rimstugan leder dig bort
tills stenhjärtat
ristats in på din gravsten av trä
Thorwald
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar