Så här är det det för mig, när något händer som gör att en vän, helt vanlig eller
till och med den man gift sig med en gång, bara i en ordväxling sticker sin kos, lämnar hemmet för gott:
Jag vill först nypa mig i armen sjuttioåtta gånger och fråga vad som hänt.
Vadan detta topp tunnor rasande missnöje md tingens ordning?
Jag är själv rätt usel på att göra slag i saken och helt enkelt gå min väg även om jag är både trött och less och t o m hoppas att jag aldrig ser den misshaglige igen.
Nej. det där klarar inte jag.
Istället för att ta bort bilden går jag och söker hitta det positiva
och inte missa något som ändå - trots allt - är schysst hos vederbörande.Denna metod kallar jag "privat rättsäkerhet".
Det där drar ut på tiden: Men faktum är att jag med den lite defensiva inställningen
lyckats slippa stök i onödan, men bara gud vet, om ens han/hon.
Och nu håller jag på att inte bara acceptera att min fru Marja drog så där tvärt den 6 maj; Jag börjar tro att hon var rentav synsk; Jag en blindbock;
När jag första dagarna efter "Marjaflykten" på en gammal hederlig Crescent dam årsmodell 1951 med paketväska därbak,hittad 1982 på Deje soptipp, vankade omkring i det gamla timmerhuset, som jag
köpte 1984 (gud ske lov och tack för det), ja då var jag en förvirrad själ.
Jag ville skrika,jag ville banka huvudet i väggen.Gråten knöt sig, vägrades utbrott.
Klantskalle, här fanns Marja, god och snäll och så bara poff! Borta med cykel och
du är bara handfallen.Förebråelser, ja ni vet.
Nattsömnen blev störd.Tankarna rusade. Jag vaknade av att jag talade md någon;
Men Marjas bädd va tom.Det var dags att börja meddela det undermedvetna läget som det var, så meditationen med ett konstruktivt mantra kom till pass.
Och jag hade en livlina. som jag rekommenderar alla svaga själar inför tunga motlut:
Sök aldrig genvägar med sömnpiller eller nyttjande av droger (sprit t ex
som bensin på elden - inget bra släckningsmedel...
Jag vill även - i princip - stänga av telefonen, mobil med sina förrädiska sms...rena
fallgropen.
Så jag pumpade däcken och smörjde kedjan på min cykel - märket Rex, en annan champion; Tänk så fritt att i försommaren bara trampa sig fram; Känna balansen nära naturen. En hel orkester av alla fåglars stämmor kom till mina öron; Vilken symfoni!
"Kom låt oss sjunga..." När jag kom hem läste jag skötselanvisningen för tvätttmaskinen. Aha! Program nr 8 för skonsam tvätt av
det som mindre tål. Sortera kulör - och vittvätt samt mattor för sig...
Underbart när nytvättat hängde och slängde i vinden på torklinan!
Kanske det är tjatigt att räkna upp banala inslag så här, men stopp där min vän!
Jag har faktiskt inte ens pratat med Marja än. Häromdagen kom snabbskilsmässopapper.
Hon ville, sade hennes nya sällskap, att det skulle gå i expressfart.
Jag skrev på men kände mig olustig. apatisk rentav; Ängslan gav dock vika sedan
Marja och hennes beskyddare hade varit och hämtat saker (förrförra söndagen). Upplevelsen med Marjas nya person var faktiskt omskakande.
Att se fakta i ögonen väcker instinkter och då är man själv sin bäste dräng.
Och jag tog fram golfbagen. Gick igenom klubbor, skick osv. Tvättade allt.
Letade fram sportkläder och sorterade dom efter eget huvud.Tvättmaskinen malde på.
Så på med datorn; Golf.se - boka tid på hemmaklubben; Klickat och klart.
Nu är jag på Forshaga Golfklub i det underbart natursköna Dömleområdet, några kilometer från Deje, dryga milen med bil från Upplanda-Edeby.Klippa gräsmattan.Tvätta bilen.
Nu var jag äntligen i ett positivt drag; Jag skickade ett mail till Marja för att bryta dödläget; Jag älskar Dig, skrev jag. Nada svar.
Om hon hittat någon annan så ska denne inte bli svartis; Jag älskar alla
mina vänner.Marjas plats i hjärtat bara finns där.
Och nu börjar jag sova gott om natten. Mitt hängivna idrottsintresse är en stor tillgång; exempelvis följer jag fotbollslandslaget inför helgens stormatcerna nu, allsvenskan; kamp varje sekund 90 matchminuter AIk-Djurgården---35000 betalade entré och trivdes; snacka om intresse! Där har kulturen att lära (jag bör veta som var flygande reporter i 25 år i Dagens Nyheter - otaliga VM och OS bevakade jag.Nu är jag faktiskt även konstnär och undrar ofta varför det inte finns fler program med
konsten och konstnärerna. Eldsjälarna måste backas fram.
Mera idrott;Jag ser i direktsändningar på Canal + även slutspelet i ishockey från USA/Kanada.
Håller på svensklaget Detroit Red Wings; Som ung reporter var jag utsänd av DN i flera längre USA-resor. DN visade att jag var värd att satsas på; förkovras som reporter;var bl a med först målvaktsprofilen Leif "Honken" Holmqvist till Boston Bruins och sedan - året var 1972 - följd jag Munkforsbacken Tommie Bergmans start i just Detroit Red Wings..sedan följde Salming, Pröjsarn, Hedberg---och 1979 gav jag som författae ut den första svenska berättelsen om ishockeyutvandringen till Nordamerka; i¨Wilhelm Mobergs anda, om jag får säga det själv.Yrke: Proffs i NHL
är titeln på skriften/bilderna. DN-förlaget.Utgivningsår; 1979.
Nå, nu har minuter, timmar, kvällar, morgnar, deppa, deppa och åter deppa;Så vändningen då en främling - jäktad, opersonlig dök upp som Marja. Då klarnade sinnet.
Förlåt om det låter drastiskt; Men verklighet är verklighet;Det kändes plötsligt idag, då jag förresten hade min bästa golfrunda för året,som man filosofiskt kan tyda;
att ljus trängde upp och klarlade oredan ---puzzelbitarna föll enklare på plats. Själen fick liv;Sedan kommer vuxenperspektivet, självkritiken ("som man bäddar får man ligga") och kära läsare, du skall veta att jag inte är nådig mot mig själv, men
Marja är inget fall, inget man bara sopar undan spåren efter.Om hon själv genom livets gång förhärdats är det hon själv som får ta den smällen.
Broder Erlig Hall sade vid utslaget på hål 12;
"Thorwald, så lugn du är. Har något hänt med medicineringen?"
Jag blev först överrumplad. Min Parkinsson har jag släpat på sedan 1995 - 13 år alltså - och har just faktiskt fåt en ny medicin som stabiliserar allt.
Nu viker jag blad i tillförsiktens tecken, tar en dag i taget
So long!
Bilden är från Rackstadsmuséet och fotograf är konsthistorikern
Agneta Nordmark-Fjaestad; Dotterdotter til Maja och Gustaf Fjaestad. "Du är så fin på den bilden", skrev hon Agneta.
S. Thorwald Olsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar