En puttmiss fick ett ansikte!

Drama.Utslitet.
On the edge. På eggen. Accepteras.
Tom Watson. 60 snart.Femfaldigt inristad i golfens Major nr 1: The Open.
British Open; På Turnberry på de södra klipporna i Skottland. Här startade
och - inte alltid, skall Gud veta - landade stridspiloterna plan som hjältar;
Tom Watson höll på att bli en idrottens Champ över alla skalors skalor,
och ett par-tre meters putt i motlut, inget särskilt svårt för denne leende
gent.Men istället för att spika in trofén så rullade den lilla vita tingesten vid sidan av hålet; - 3 blev - 2.Särspel. Se på bilden; Watsons ansikte efter missen. Förvridet. I en inre djup gråt.
Och där stod den vässade Stewart Cink, 36; Maxtaggad; Han som ser mycket äldre ut när han tar av sig kepsen.Men det där får stå för dem som påpekar flintskallligheter.
För mig blev Cink guld. Stewarts ögon lyste som det lilla barnets, då tomten med storsäck kliver in i julgransrummet och frågar efter mig, jo just mig, inte sant, farbror? Jodå. - 2 var USA+USA. Watson hsde behövt sin Sherlock, milda makter!
Tom Watson föll i särspelet. Han var aldrig med; Orken tröt.Drömmen slut.
Tom log mot sin kära hustru när han efter detta makalösa golfspel genom 4 rundor
trotsade vindarna, minnena, och "Gubben" Watson blev ingen nr legendernas legend.
Ty, efter en natts god sömn här vid Klarälven i Värmland, så står det så alldeles
klart: Att bli tvåa är att förlora. Good try, baby!
Icke mer för den historiebok som speglar de lyckliga stunderna blott.
Glöm inte att Tiger Woods, den oslagbare för bara dryga året sedan.Samme Tiger klarade ej kvalgränsen; med + 5 drogs rullgardinen ned och allt blev becksvart.
Och samtidigt som jag delade sorgens kvaddade tårar - som inte vill komma ut utan smärta i nederlaget - gladdes jag åt rättviseperspektivet;
Stewart Cink spelade världsfinal i matchspel. Han förvandlades till en ambitiös medelmåtta. Stewart Cinks bedrift då han med de allra futtigaste av marginaler nådde - 2 var av bragdkaraktär; Och särspelet var en ren avrättning av en gentleman som visste utgången; Cink sänkte den dryga 2 meter långa putten på 18. Watson icke så.

GÖRAN Z VÄRLDSBÄST!

Och nu är det för mig dags att lyfta fram en svensk som segrade alla fyra dagarna på Turnberry och som säkert har golfbagen redo för motionens skull:
Görn Zachrisson, lite äldre än Tom Watson, men i sin konkurrens/framtoning en talang och proffsighet som i mina ögon betyder respekt för lyssnare med eller utan levande bilder:

Världens främste sportkommentator alla kategorier 2009.I golfens outstanding. Det finns en all time-utnämning och där är det ingen som kan mätas med Zachris, Z och vad för typ av smeknamn denne veteran må tillägnas.Musik till min dikt/deklamation; Björn J:son Lindh och Torbjörn Carlsson.

Jag ger som pris min video,"Ana Maria", signerad av min prod. namn thorwaldo.
På min blogg--klicka på Thorwalds lyrics.Göran får också avtryck min målning "Vandraren".

Jag har under de senaste tio åren följt golfen och med Göran Zachrisson på köpet.
Hans insats denna gång, hans makalöst ä r l i g a känslosvall och samklangen med
den f d tourspelaren - numera framgångsrik banaritekt - Pierre Fulcke.Ja, det var The golden touch, en kommenterandets Hole in one!
Min motivering:

En non stop show. Fackkunskap, minnesbank; Oöverträffad.
Språket; Göran Z är ingen Lennart Hyland; Inget ont om ordsprutan från Tranås. Radion hade inte bilden, därav smattervapnet. Zachrissons hela karaktär och dess språk är byggt på respekt och intresse för litterärt skapande; stringent vårdat får det humoristiska sin plats; Och när hjärtat mitt gråter - jag kände hur innerligt G.Z. önskade att få referara hur Tom Watson rullade putten för avgörande - 3 där på sista rondens sista slag - och århundrats största idrottsbragd hade firats. Jag ger G.Z. den finaste medaljen jag som skriftställare, poet och konstnär kan och vill ge en kollega.

THORWALD